The pdf is excluding images, because of uncertainties regarding copyrights. Instead I have put links for each picture so you may find them on the Internet. For a list of links to the online sourcematerial, please visit http://del.icio.us/Cyborguppsats.

This essay seeks to articulate how one should understand Adorno´s perspective on Kant. The essay produces an interpretation of this very complicated relationship using the (Nietzschean) concepts "affinity" and "ressentiment" : an elucidation that will hopefully make clear that the works of Adorno in many ways constitute a pursuance of Kant´s philosophical insights to their logical ends, especially with the regard to the questions about the purpose of philosophy and its various demands on knowledge, personality, society, ways of ressistence etc..

Anton Rolandson Martin, 1729-1785, was the first travelling scientist to the Arctic area 1758. He became a discipel to Carl von Linné 1755..

Grundidén i denna uppsats utgår från antagandet att en enskild person kan lämna kunskap om sin samtid till efterkommande generationer. Huvudtemat i denna undersökningen är att framställa hur en person legitimerar sig själv och sina vetenskapliga rön genom att skapa relationer till specifika patroner.[utdrag ur inledningen].

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

The present essay concerns Walter Benjamin´s engagement with the concept of critique in four of his early writings from 1916-1928. It revolves around three main themes, or objects of interest: the critique of language [Sprache], the critique of the work [das Werk] and the critique of history [Geschichte]. The main objective of this study is to show how we can understand Benjamin?s conception of critique and how he develops it in regard to language, the work and history. The essay argues that this is a vital part to understand his philosophy in general as well as his later philosophy of history in particular.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow.The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history.Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it. .

This essay takes its starting point in the research on digital technology and theories on learning to apply the research on history teaching. The theories on learning from Illeris and Selander are used to find out how the digital technology should be used in upper secondary school, since there is no extensive research on how the new technology should be used in upper secondary school. From that point the essay?s primary goal is to investigate how teachers use digital technology, if they choose a particular study field while working with the technology. Furthermore it investigates whether or not the technology is an appropriate mode of operation when developing abilities such as historical consciousness and historical empathy.

Webbplatsen fass.se är idag anpassad för folk inom vården. Nu vill man göra en ny version av webbplatsen som är anpassad för allmänheten. Detta ställer stora krav på användbarhet. Så länge någonting fungerar som det ska och går precis som man tänkt så tänker man inte på det. Saker och ting kan vara enkla att lära sig och de kan vara effektiva att använda när man har lärt sig det.

In this essay I trace the historical theme in Djuna Barnes?s Nightwood, stressing the importance of the concept of forgetfulness in the text. Read alongside Nietzsche?s On the Use and Abuse of History for Life as well as his later thoughts on genealogy, the novel can be seen to concern itself with that same dilemma of history that he articulates in his philosophy. That is: how not to be overburdened by historical knowledge to the point where it petrifies life and prevents any real and novel action, and how at the same time, to make oneself conscious of ones own historicity, so as not to be governed to much by the past.I argue that Robin inhabits what Nietzsche would call the unhistorical state, whereas the other characters, in contrast, struggle with their relation to the past.

In the Philosophy of Right Hegel develops the concept Sittlichkeit (Ethical life) that represents Hegel´s view of how the State should be constituted. In Critique of Hegel?s ´Philosophy of Right` Marx provides a critical so called ?Prussian? reading of Hegel as ultimately a defense for the Prussian empire of that time. The study focuses on a close reading of the chapter on the state, which includes the paragraphs 257-313 in the Philosophy of Right. It examines how Marx?s philosophy developed from this Criticism including some of his basic concepts, notably Gemeinwesen and Gattungswesen, that he takes over from Hegel and includes in his own theories of human alienation.

This is an essay concerning the differences between boys? and girls? way of learning and how this difference influences the teaching in the technology subject. The method is divided in two. The first part is based on a survey over literature about teaching girls and boys in the technology subject. The second part is based on interviews with three male teachers in the same subject.

This essay is about local history in history teaching in two cities; Kalmar and Vetlanda. The purpose was to see how teachers in Kalmar and Vetlanda define local history and what kind of local history they teach their students. I have also examined what benefits of didactics the teachers see in teaching local history. In order to find out I interviewed four history teachers at three schools in Kalmar and two history teachers at one school in Vetlanda. Some of the interviews were carried out over the telephone and the rest at the teachers´s schools.

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnärer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnärliga spörsmål utan deras främsta uppgift är kanske att fungera som en slags "ställföreträdare" - eller en symbol för människan - eftersom just konstnärerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmänmänskliga frågor i Bergmans filmer. Exempel på detta är kanske i första hand då konstnärerna frågar sig vad sanning är för någonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet där Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frågan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han då också verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats är att titta på vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnärerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket då också berättar något om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

Uppsatsen handhar de svenska genealogiska rörelsernas framväxt under första hälften av 1900-talet, i en tid då modernister kom att stå mot traditionalister, masskultur och industrialism mot 'den lilla idyllen' och 'humanismen', framstegstänkande mot undergångsstämning. I tiden som (i varje fall inom kulturdebatten) kom att präglas av vacklande ovisshet och desorientering i brottet mellan det gamla och det nya, försöker i uppsatsen undersökas hur man inom genealogiska sammanslutningar och till dessa relaterade organisationer sökte orientera eller förhålla sig till de olika tidsdimensionerna (eller historien om man så vill), hur man kom att identifiera sig antingen med eller mot det förgångna respektive framtiden. Det centrala är vilka frågor som man inom de genealogiska skrifterna/trycken/böckerna ansåg vara viktigt och stå på spel i berättelsen om den tidens samhälle, om vilka idéer rörelserna genomsyrades av, vilka fenomen i historien som man ansåg vara viktiga att artikulera och lyfta fram och i så fall varför. Kort och gott: de genealogiska rörelsernas historiedidaktiska förevändningar under 1900-talets första hälft..